Gravfält, Frötuna
Frötuna
Gravfälten är Roslagens vanligaste fornlämning — tusentals högar, runda och kvadratiska stensättningar och resta stenar, främst från järnåldern. De ligger ofta nära forntida gårdar och längs gamla vägar, och visar var människor bodde och begravde sina döda i mer än tusen år.
Beskrivning
Längs ett böljande stråk vid Frötuna sträcker sig ett av traktens större gravfält, med drygt sjuttio gravar som vilar tätt intill varandra i landskapet. Här finns högar av varierande storlek, ett gammalt röse och ett fyrtital runda stensättningar – varav flera är så välvda att de liknar små högar. Många av de större högarna bär spår av äldre grävningar, möjligen från en tid när bönder letade efter gömda skatter eller byggde källare under markens yta. Det är en plats där forntiden ligger nära – bildligt och bokstavligt.
Inventeringsbeskrivning (RAÄ)
Gravfältet vid Frötuna är cirka 280 meter långt och 50–100 meter brett, orienterat i nordnordostlig–sydsydvästlig riktning. Det innehåller cirka 70 fornlämningar: omkring 29 högar, 1 röse och cirka 40 runda stensättningar. Högarna varierar mellan 5–25 meter i diameter och 0,4–1,7 meter höga; många har stenar synliga i ytan. Röset är 10 meter i diameter och 1,4 meter högt med en grop på 4 meter i diameter i mitten. Stensättningarna är 3–9 meter i diameter och 0,2–0,5 meter höga, övertorvade, och flera liknar små högar. Tolv fornlämningar, däribland de största högarna, har gropar i mitten eller kant som kan vara källare. En del fornlämningar har påfört odlingssten.
Källa: Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (RAÄ Fornsök).
Se posten i Fornsök (RAÄ) →