Gravfält

Gravfält, Vallentuna

Vallentuna, Vallentuna

Gravfälten är Roslagens vanligaste fornlämning — tusentals högar, runda och kvadratiska stensättningar och resta stenar, främst från järnåldern. De ligger ofta nära forntida gårdar och längs gamla vägar, och visar var människor bodde och begravde sina döda i mer än tusen år.

Beskrivning

I utkanten av Vallentuna sträcker sig ett av bygdens äldsta gravfält över en glänta bland barr- och lövträd – här vilar de döda från svunna tider under tjugotvå fornlämningar, däribland en hög och ett tjugotal runda stensättningar som fortfarande skymtar fram ur mossan och torven. Längs gravfältets östra kant löper en gammal stenstränge, nästan hundrafemtio meter lång, som en tyst gräns från forntiden. Håll utkik mot sydost, där en vältig sten ligger kullvräkt i gräset – den kan en gång ha stått rest som ett minne över de begravda.

Inventeringsbeskrivning (RAÄ)

Gravfältet är cirka 190 × 65 meter stort och sträcker sig i nordnordostlig–sydsydvästlig riktning. Det innehåller 22 fornlämningar: en hög (8 m i diameter, 1 m högt), 20 rundastensättningar (4–9 m i diameter, 0,1–0,4 m höga) och en stenstränge. Högen har kännbara stenar i ytan, och de runda stensättningarna är övertorvade med enstaka stenar och i två fall större block. På sydostlig sida ligger möjligen en tidigare uppsatt rest sten som är kullfallen (1 m lång, 0,25 m högt). Stensträngen är cirka 150 meter lång, upp till 0,5 m högt och 1–2 m brett, och löper delvis långs gravfältets östliga begränsning. Flera gravar är skadade av erosion och gångstigar, två är till stor del utgrävda, och ett par är otydliga i norr. Området är bevuxet med glesa barr- och lövträd samt lövbuskar.

Källa: Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (RAÄ Fornsök).

Se posten i Fornsök (RAÄ) →