Gravfält, Valö
Valö
Gravfälten är Roslagens vanligaste fornlämning — tusentals högar, runda och kvadratiska stensättningar och resta stenar, främst från järnåldern. De ligger ofta nära forntida gårdar och längs gamla vägar, och visar var människor bodde och begravde sina döda i mer än tusen år.
Beskrivning
På Valö vilar ett av de mer fascinerande fornlämningsområdena i Roslagen – ett gravfält med 35 gravar som vittnar om en tid då ön var ett levande samhälle. Bland gravarna finns tre skeppsformiga stensättningar, en gravform som är starkt förknippad med kustens folk och deras band till havet. De flesta gravarna är numera täckta av torv och blandskog, men här och var sticker stenar upp ur marken, och på ett par av de runda stensättningarna reser sig ännu en ensam mittsten mot himlen.
Inventeringsbeskrivning (RAÄ)
Gravfältet ligger på Valö och är cirka 110 × 70 meter stort i nordostlig–sydvästlig riktning. Det innehåller 35 gravar: 24 närmast runda stensättningar (4–8 meter i diameter, 0,1–0,5 meter höga), 7 rektangulära stensättningar (4–5 × 3–4 meter) och 3 skeppsformiga stensättningar (8–14 meter långa). De flesta gravarna är övertorvade med endast några stenar synliga på ytan. Flera av stensättningarna har delvis bevarade kantkjedjer och hörnstenar, och två av de runda har resta stenar i mitten. Gravfältet är bevuxet med blandskog. Vid inventering 1994 var området kraftigt övertorvat, vilket gjorde att flera anläggningar inte säkert kunde lokaliseras. Området har även skadats av markarbeten på 1980-talet. Måtten är huvudsakligen från inventeringen 1953.
Källa: Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (RAÄ Fornsök).
Se posten i Fornsök (RAÄ) →