Hällristning, Angarn
Angarn, Vallentuna
Hällristningarna är bland Roslagens äldsta synliga spår av människor - mest skålgropar (älvkvarnar), men ibland även figurer. De ristades i berghällar och flyttblock, många redan under bronsåldern, och kopplas ofta till fruktbarhetskult och offer.
Beskrivning
Vid Angarn finns spår av en gången tid som ännu inte fullt ut låtit sig tydas. Här ligger stensättningar dolda under torvtäcket vid kanten av gamla odlingsmarker, och en grå granityta bär en skålgropsliknande fördjupning som kan vara formad av naturen – eller av människohand. En av stensättningarna mitt ute i odlingslandet väcker särskilt nyfikenhet hos arkeologerna, som anar att den kan dölja hemligheter om hur människor en gång bodde och brukade marken här. Mycket är ännu osäkert, och platsens historia väntar på att berättas.
›Inventeringsbeskrivning (RAÄ)
På området omkring Angarn har arkeologer inventerat flera förmodat olika fornlämningar. Nr 1 och 2 är runda stensättningar (cirka 6 respektive 5 meter i diameter och omkring 0,15–0,2 meter höga) som ligger övertorvade vid kanten av ett tidigare odlat område och bedöms troligen vara röjningsstenar. Nr 3 utgörs av en naturbildning i grå granit med en skålgropsliknande fördjupning på ytsidan. Nr 4 är en rund stensättning (5 meter i diameter) mitt i odlingslandet som möjligen kan representera en bebyggelse- eller odlingslämning och därför rekommenderas för närmare undersökning. Samtliga fornlämningar har oklar avgränsning och osäker tolkning, och beskrivningen är inte kvalitetssäkrad.
Källa: Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (RAÄ Fornsök).
Se posten i Fornsök (RAÄ) →Plats & fakta
- Typ
- Hällristning
- Socken
- Angarn
- Kommun
- Vallentuna
- Lämnings-ID
- L2017:2588