Runristning, Angarn
Angarn, Vallentuna
Roslagen ligger mitt i världens runstenstätaste landskap. De flesta restes under vikingatid och tidig medeltid, ofta längs vägar och vid broar, som minne över släktingar. Många står kvar där de en gång restes - i åkerkanter, vid kyrkor och utmed gamla farleder.
Runinskrift · U 204
biurn × auk × uikuntr × litu raisa × stin × eftiʀ × suin × fostrsun × sin
"Biorn ok "Vigunnr letu ræisa stæin æftiʀ "Svæin, fostrsun sinn.
Bjǫrn and Végunnr had the stone raised in memory of Sveinn, their foster-son.
Runinskrift: Rundata / Uppsala universitet (CC0)
Beskrivning
Här vid Angarn möter du en ljusgrå granitsten med röda inslag, rest av Björn och Vigunn till minnet av deras fosterson Sven – ett ögonblick av sorg och kärlek hugget i sten för mer än tusen år sedan. Länge låg stenens delar nedtrampade som trappstenar i Angarn kyrka, innan den på 1870-talet återupptäcktes och restes på nytt. Vänd mot söder bär den runor som fortfarande kan läsas, en direkt hälsning från en familj till alla som stannar upp och lyssnar.
›Inventeringsbeskrivning (RAÄ)
Runstenen är gjord av ljusgrå granit med röda inslag och är 2,15 meter hög. Den är rektangulär och cirka 0,9–1,05 meter bred, med runor i 9 centimeter höjd vända åt söder. Stenen står på ett cementpostament och har på baksidan en ränna längs kanterna. Enligt inskriften lät Björn och Vigunn resa stenen efter sin fosterson Sven. Stenens delar användes tidigare som trappstenar i Angarn kyrka fram till 1870-talet.
Källa: Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (RAÄ Fornsök).
Se posten i Fornsök (RAÄ) →Plats & fakta
- Typ
- Runristning
- Socken
- Angarn
- Kommun
- Vallentuna
- Lämnings-ID
- L2017:2204