Runristning, Markim
Markim, Vallentuna
Roslagen ligger mitt i världens runstenstätaste landskap. De flesta restes under vikingatid och tidig medeltid, ofta längs vägar och vid broar, som minne över släktingar. Många står kvar där de en gång restes - i åkerkanter, vid kyrkor och utmed gamla farleder.
Runinskrift · U 326
[hulm]kir × auk × sikruþr × þaiʀ × ristu × stina × þisi × eftiʀ × suin × sun × sin × siþ×bu[rin]
"Holmgærðr/"Holmgæiʀʀ ok "Sigrøðr/"Sigruðr þæiʀ ræistu stæina þessi æftiʀ "Svæin, sun sinn siðburinn.
Holmgerðr/Holmgeirr and Sigrøðr/Sigþrúðr, they raised these stones in memory of Sveinn, their son, the late-born.
Runinskrift: Rundata / Uppsala universitet (CC0)
Beskrivning
En rest granitsten möter dig i Markim, drygt två meter hög och ristad med runor längs sin sydostliga sida. Runorna är omsorgsfullt huggna och fortfarande tydliga att följa med blicken. Stenen har bevarats med viss omsorg – järnstöd håller den stadig i sin plats, så att den kan fortsätta berätta sin stumma historia för den som tar sig tid att stanna till.
›Inventeringsbeskrivning (RAÄ)
Runstenen i Markim är tillverkad av granit och är cirka 2 meter hög samt 0,7–0,95 meter bred. Runorna är 7–8 centimeter höga och är ristade på stenens sydostliga sida. Stenen är försedd med fyra järnstenar vid basen och stödd av en järnstång på väster–nordvästra sidan för att säkerställa stabiliteten.
Källa: Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (RAÄ Fornsök).
Se posten i Fornsök (RAÄ) →Plats & fakta
- Typ
- Runristning
- Socken
- Markim
- Kommun
- Vallentuna
- Lämnings-ID
- L2016:6914