Runristning, Orkesta
Orkesta, Vallentuna
Roslagen ligger mitt i världens runstenstätaste landskap. De flesta restes under vikingatid och tidig medeltid, ofta längs vägar och vid broar, som minne över släktingar. Många står kvar där de en gång restes - i åkerkanter, vid kyrkor och utmed gamla farleder.
Runinskrift · U Fv1975;169
…---… …-- -hulf(r)iþ/hulf(r)iþ ris-- (s)t- × iftiʀ utr × bruþur s…-
… … "[Í]gulfríðr/"Holmfríðr reis[ti] st[ein] eptir "Otr, bróður s[inn].
… Ígulfríðr/Holmfríðr raised the stone in memory of Otr, her brother.
Runinskrift: Rundata / Uppsala universitet (CC0)
Beskrivning
Här vid Orkesta står en ljusgrå runsten av gnejsgranit som låg gömd och bortglömd ända tills den återupptäcktes och restes på platsen på 1970-talet. Längs stenens östsida löper en runslinga med rik dekoration i mittpartiet, omsorgsfullt uppmålad så att du lättare kan följa bokstäverna med blicken. Stenen bär spår av tidens tand – sprickor, avflagningar och vittring – men är lagad och bevarad för eftervärlden. Kanske är det just denna sten som på 1600-talet omnämndes som en av tre märkliga stenar på Borrestas ägor, men det förblir ett olöst mysterium.
›Inventeringsbeskrivning (RAÄ)
Runstenen är tillverkad av ljusgrå gnejsgranit och mäter cirka 2 meter högt, 1,5 meter brett (nord–sydlig orientering) och 0,3 meter tjock. På östsidan finns en runslinga runt kanten med rik dekoration i mittpartiet, med runhöjder på 8–10 centimeter. Stenen är spräckt och lagad på halva höjden, och både runslingan och hela ytan är skadad av avspjälkningar, avflagning och vittringar. Stenen upptäcktes och restes på platsen 1974–75 och är senare uppmålad. Det finns en möjlighet att denna sten är en av tre långe stenar som omnämndes i gamla Rannsakningar från Borresta ägor, men dessa är nu okända.
Källa: Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (RAÄ Fornsök).
Se posten i Fornsök (RAÄ) →Plats & fakta
- Typ
- Runristning
- Socken
- Orkesta
- Kommun
- Vallentuna
- Lämnings-ID
- L2015:557