Runristning, Vada
Vada, Vallentuna
Roslagen ligger mitt i världens runstenstätaste landskap. De flesta restes under vikingatid och tidig medeltid, ofta längs vägar och vid broar, som minne över släktingar. Många står kvar där de en gång restes - i åkerkanter, vid kyrkor och utmed gamla farleder.
Runinskrift · U NOR2003;23
ulauh × lit × rita × stain × iftiʀ hulma sun sin
"Olaug let retta stæin æftiʀ "Holma, sun sinn.
Ólaug had the stone erected in memory of Holmi, her son.
Runinskrift: Rundata / Uppsala universitet (CC0)
Beskrivning
Här i Vada står en runsten med en nästan magisk historia – den hittades år 2002 precis där den ursprungligen restes, gömd i en åker och aldrig rubbad ur sitt läge. Inskriften berättar om en far vid namn Olög som lät hugga stenen till minne av sin son Holme, ett sorgesamt budskap som överlevt århundraden i den Roslagska myllan. Djuret som slingrar sig längs stenens kant biter sig självt i halsen medan svansen böjer upp mot ett kors i toppen – ett konstnärligt hantverk av ovanligt hög klass med jämna, smala linjer som fortfarande är kristallklara att följa.
›Inventeringsbeskrivning (RAÄ)
Runstenen i Vada är 1,97 meter hög, 73 centimeter bred och cirka 40 centimeter tjock. Ristningsytan vetter söderut och inskriften är mycket väl huggen med jämna, smala linjer. Stenens djurmotiv biter sig själv över halsen, och den långdragna djurkroppen följer stenens kontur medan svansen böjer upp och slutar under ett kors högst upp på stenen. Enligt inskriften lät en man vid namn Olög resa stenen efter sin son Holme. Stenen påträffades på sin ursprungliga plats i en åker år 2002 och står bevarad i ursprungligt läge.
Källa: Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (RAÄ Fornsök).
Se posten i Fornsök (RAÄ) →Plats & fakta
- Typ
- Runristning
- Socken
- Vada
- Kommun
- Vallentuna
- Lämnings-ID
- L2013:2332