Forsmark

Kronans kanonlod och vallonernas stångjärn

Forsmarks bruk har anor från åtminstone 1570-talet, och kraften hämtades från Forsmarksån. När kronan 1570 tog över bruket från bergsmännen fanns här tre hyttor och sju hamrar, och det som framställdes var — vid sidan av stång- och tackjärn — främst lod till kanoner.

1624 arrenderades bruket ut till en grupp handelsmän med Gerard de Besche i spetsen. Han byggde två nya vallonsmedjor och två masugnar i sten, och det var i den vevan vallonerna kom hit från Vallonien. De Besche riktade om produktionen mot stångjärn framställt med vallonsmidesmetoden — det som skulle göra de uppländska bruken kända.

Bränt av ryssarna, uppbyggt på åtta år

Den 17–20 juli 1719 brändes Forsmark av ryssarna. Endast kyrkan och ett par boningshus klarade sig.

Bruket fick åtta års skattefrihet för att kunna återuppbyggas, och redan 1721 var stångjärnsproduktionen igång igen. Några nya masugnar restes dock inte — träkolsbristen började göra sig påmind, och järnet hämtades i stället från masugnarna i Berkinge, Vigelsbo och Forsbol, som alla klarat sig undan härjningarna.

Herrgården och parken

På 1700-talet gick bruket genom flera ägare — De Geer, sedan långivaren Frans Jennings, vars son John Jennings byggde upp ett omfattande brukskomplex tillsammans med skotten Robert Finlay.

John Jennings hade stora visioner. Han lät uppföra en herrgård som invigdes 1765, men var inte nöjd med resultatet och anlitade arkitekten Jean Eric Rehn, som ritade den nuvarande Forsmarks herrgård. Den stod klar 1774 — ett år efter Jennings död.

Kring herrgården anlades en påkostad park, och väster om huvudbyggnaden en stor engelsk park. Länge trodde man att Fredrik Magnus Piper skapat den; i själva verket var Piper mannen som tog med sig idéerna från England till Sverige. Mycket talar i stället för att ägaren Samuel af Ugglas och den kungliga trädgårdsmästaren Johan Christian Ackermann påverkade gestaltningen. Parken räknas i dag till Sveriges bäst bevarade i sitt slag.

Familjen af Ugglas och kyrkan

1781 såldes bruket på bankauktion och ropades in av Samuel af Ugglas. Han fortsatte utveckla Forsmark och lät bygga kyrkan, till vilken Gustav IV Adolf lade grundstenen 1794. Brukets eget folk byggde den tillsammans med inhyrda dalkarlar, och den stod klar 1800.

Flera av byggnaderna i bruket bär Samuel af Ugglas sigill, S af U — leta efter det.

Nedgången

Under 1800-talets mitt gick det så bra att smedsbostäderna vid Bruksgatan fick byggas på med en våning för att rymma alla arbetare. Mot slutet av seklet vände det: bruket förnyades inte och tappade konkurrenskraft. Masugnen vid Berkinge lades ned 1884, och på 1890-talet upphörde vallonsmidet.

1975 köptes bruket av Forsmarks kraftgrupp, och byggnadsminnesförklarades samma år.

Att ta sig hit

Forsmark ligger i norra delen av Östhammars kommun, vid kusten. Buss går från Östhammar.