Hargs bruk

Hargs bruk — stormaktstid och brand

Hargs bruk ligger i Östhammars kommun i norra Uppland, vid kusten utanför Öregrund. Platsen Harg omnämns i skriftliga handlingar för första gången 1534 och är sannolikt äldre än så — ortnamnet antyder ett förhistoriskt kultplats.

Etablering och storhetstid

År 1668 erhöll nobilis Gustaf Otto Stenbock kungliga privilegier att anlägga hammare och masugnar i Harg. Produktionen organiserades med en masugn i Stockby och stångjärnshammare i Harg. För att säkra koltillförseln köpte Stenbock 1676 Bennebol, där ytterligare en masugn anlades med möjlighet att transportera råjärnet till Harg. Under 1700-talet övertog familjen Oxenstierna bruket och drev det vidare i generationer.

De ryska bränningarna 1719

Den 17 juli 1719 anfölls Hargs bruk av den ryska flottan som ett led i Karl XII-krigets slutskede. Bruket brändes till grunden — alla byggnader förstördes och den ryska armén plundrade boskap, grödor och all annan lös egendom. Återuppbyggnaden tog lång tid, men bruket reste sig ur askan. En ny herrgård stod färdig 1765 och markerade att Harg åter var på fötter.

Nedläggning och nutid

Stångjärnstillverkningen vid Harg upphörde i slutet av 1921 och bruket gick gradvis in i en ny fas med skogsbruk som dominerande verksamhet. Från 375 invånare 1950 har Hargs samhälle krympt till under 100 personer. Det är i dag en liten tätort längs riksväg 76 nära Hargshamn, med ett kulturhistoriskt landskap som bär spår av 250 år av järntillverkning.