Vikingatiden och runstenarna – Roden i sten

Kör man runt Vallentunasjön, knappt tre mil norr om Stockholm, passerar man ett av världens märkligaste landskap. Här står runstenarna tätare än någon annanstans på jorden. Ingenstans i världen finns så många bevarade runinskrifter som i Täby och Vallentuna, och tillsammans bildar de det område som idag marknadsförs som Runriket – ett friluftsmuseum där järnålderns Roslagen talar direkt till oss ur stenen.

Roden – Roslagens äldsta namn

Namnet Roslagen har sin rot i ordet Roden, som betecknade kustbygderna kring Mälaren och Roslagen och deras skyldighet att ställa upp med skepp och manskap i ledungen, den tidiga sjökrigsorganisationen. Roden var alltså en bemannings- och sjöfartsorganisation, och det är ingen slump att just detta landskap, med sin närhet till österleden och Mälarens vattenvägar, blev så rikt på runstenar. Här bodde de bönder, hövdingar och sjöfarare som for österut – mot Gårdarike, Miklagård och längre bort.

Jarlabanke – mannen som ägde Täby

Den mest kända gestalten i Runriket är storbonden Jarlabanke, född omkring år 1035. På en handfull stenar lät han med stolthet hugga in samma budskap. Vid Jarlabankes bro i Täby står två av de ursprungligen fyra stenar han reste (U164 och U165). Inskriften lyder i översättning ungefär: "Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig medan han levde, och han gjorde denna bro för sin själ, och ensam ägde han hela Täby."

Det är en på en gång from och skrytsam text. Jarlabanke reser stenar efter sig själv – inte efter en död anförvant – och slår fast både sin egen makt och sin kristna tro. Bron han lät bygga omkring år 1050 var en cirka 150 meter lång och 6 meter bred vägbank över ett sankt parti vid hans egendoms södra gräns. Att bygga en bro var en kristen god gärning som ansågs gynna själen, men det var också en praktisk maktdemonstration. Arkeologiska undersökningar 2005–2006 visade att vägbanken vilade på ett bottenlager av risknippen, övertäckta med sten, grus och sand, och den användes som landväg mot Stockholm ända in på 1960-talet.

Estrid och färden till Jerusalem

Jarlabanke tillhörde en mäktig släkt som dominerade Mälarbygden i ungefär ett sekel, och dess anmoder var Estrid, Jarlabankes farmor, född vid Snåttsta i nuvarande Vallentuna kommun omkring år 1000. Vid Broby bro står flera av släktens stenar. På en av dem reser Estrid en sten efter sin make Östen, och inskriften berättar att han "for till Jerusalem och dog ute i Grekland". Stenen är den enda bevarade runinskrift i Sverige som omtalar en pilgrimsfärd till Jerusalem. Östen gav sig av mot Kristi grav men kom aldrig hem – han dog på vägen, i det bysantinska riket. Det är en av de mest gripande personliga historier som vikingatiden lämnat efter sig, inhuggen i grå granit.

Stenarnas innehåll och funktion

Runstenarna restes mestadels under sen vikingatid, runt år 1000–1100, och de allra flesta är minnesmärken över avlidna släktingar. De följer ofta en fast formel och avslutas gärna med en kristen bön – "Gud hjälpe hans själ" – vilket visar att de tillkom under övergången från hedendom till kristendom. Men stenarna hade också en världslig funktion: de markerade ägande och arv. Genom att resa en sten över en avliden visade resaren offentligt vem som hade rätt till gården och jorden. Vid Arkils tingstad på östra sidan av Vallentunasjön finns en stensatt fyrkant – en tingsplats – kombinerad med runstenar, en plats där rättskipning och minne smälte samman.

Österled och ledung

Många av Roslagens runstenar bär spår av österledsfärderna. De omtalar män som dog "i österväg", i Gårdarike, eller längre bort. Bygden kring Vallentunasjön var en uppmarschbygd för dessa färder, och kombinationen av bördig jordbruksbygd och närhet till vattenvägarna gjorde den både rik och utåtvänd. Runstenarnas täthet är i sig ett vittnesbörd: här bodde många som hade råd, anledning och självkänsla nog att hugga sina namn i sten.

Att besöka Runriket idag

Runriket är ett samarbete mellan Vallentuna och Täby kommuner och omfattar nio kulturhistoriska platser kring Vallentunasjön, bland dem Jarlabankes bro, Broby bro, Risbyle, Vallentuna kyrka och Arkils tingstad. Platserna är skyltade och förbundna med stigar, och man kan vandra eller cykla mellan dem på egen hand. Entrén i Täby ligger vid Jarlabankes bro strax norr om Täby kyrka. Guidade turer kan bokas, och varje vår hålls en Vikingahelg. Få platser i Sverige låter en komma så nära de människor som levde för tusen år sedan – de står där, med namn, släkt och öden, mitt i det roslagska landskapet.

Källor

• Runriket, Jarlabankes bro, Broby bro – Vallentuna kommun
• Runriket – Täby kommun
• Runriket – Stockholms läns museum