Edskärrets naturreservat

Edskärrets extremrikkärr och dess sällsynta växter

Edskärret ligger strax utanför Östhammar och är ett soligent extremrikkärr som betingas av ett antal källflöden i anslutning till en rullstensås, Börstilåsen/Hargsåsen. Fastmattorna dominerar kärret men blötare partier förekommer liksom även vitmossetuvor bevuxna med ris och martallar. Edskärret utgör växtplats för flera kalkkrävande och i länet mindre vanliga växter. Den öppna kärrytan som omfattar ett halvt hektar domineras av axag och älväxing. Många orkidéer och andra rikkärrsarter förekommer rikligt, bl.a. gulyxne, flugblomster, kärrknipprot, brudsporre, tätört, kärrspira och kärrdunört. Andra talrika arter är majviva, näbbstarr, ängsstarr, klubbstarr, snip och gräsull. Brunmossor såsom guldspärrmossa och späd skorpionmossa dominerar bottenskiktet. I mindre vattensamlingar utfälls kalkbleke och här växer kransalger, däribland den rödlistade mellansträfse. Till rikkärret hör också de exklusiva molluskerna kalkärrsgrynsnäcka, smalgrynsnäcka och tandsnäcka.

Skogar och svampflora kring Edskärret

Kring kärret finns rika skogar som är påverkade av källflöden och rörligt kalkhaltigt grundvatten. En stor del av området utgörs av en örtrik sumpskog dominerad i trädskiktet av gran, björk, al och tall. I sumpskogen finns det mycket gott om den annars ovanliga dunmossan som totalt täcker över 130 m2 inom ett två hektar stort område. Även övrig skog är klart påverkad av den höga kalkhalten och är klassificerade som kalkbarrskogar. Inslaget av senvuxna granar täckta med gammelgranslav och kattfotslav är stort. Marksvampfloran är mycket rik vilket arterna denises spindling, violgubbe, blek fingersvamp, raggtaggsvamp och koppartaggsvamp vittnar om. En del död ved är spridd i skogen och på denna växer bl.a. grön sköldmossa. I väster finns den tallskogsbeklädda åssluttningen med ett grustag som gränsar till området där de ovanliga fjärilarna klöversobermal och svenskt jordfly har hittats.

Påverkan, bevarandestatus och friluftsliv

Skogarna kring kärret dikades 1979, vilket påverkar området negativt. Kärret är idag något igenväxt med björk, al och gran. Ställvis finns också tätnande vass. Närheten till Östhammar och förekomsten av fina sigar gör att området kan utnyttjas av det rörliga friluftslivet. Källa: Naturvårdsregistret (Naturvårdsverket) samt OpenStreetMap.