Gimo

Gimo — brukssamhällets arv

Gimo i Östhammars kommun, Uppsala län, är ett brukssamhälle med djupa rötter i den svenska järnindustrin. Ortnamnet härstammar från fornsvenskans gimmu, som syftar på ett smalare vattenutlopp — en beskrivning av den topografi som länge formade Gimobornas vardag.

Vallonbruket och Louis de Geer

År 1615 anlade kronan de första hyttorna i Gimo. År 1627 arrenderades bruket ut till Louis de Geer, den mäktige Amsterdam-baserade finansmannen som kom att forma järnindustrin i hela norra Uppland. De Geer köpte Gimo bruk 1643 och tillförde vallonsk smideskunskap och kapital. Vallonerna — hantverkssmeder från nuvarande Belgien — introducerade en järntillverkningsteknik som i kombination med Dannemora-malmens höga kvalitet gav det svenska järnet ett världsrykte. De Geer-släktens ägo av Gimo sträckte sig till 1756, varefter bruket såldes till John Jennings och Robert Finlay.

Gimo herrgård — Jean Eric Rehns mästerverk

Under 1760-talet uppdrog Robert Finlay åt arkitekten Jean Eric Rehn att rita en ny herrgård och utforma en sammanhållen bruksplan för Gimo. Rehn — hovarkitekt och en av sin tids mest anlitade svenska arkitekter — skapade Gimo herrgård med huvudbyggnaden klar 1767. Den vitkalkade tvåvånings stenhuvudbyggnaden med sina lägre sidoflyglar, stalllängor och orangerier är ett av Upplands förnämsta gustavianska monument. Herrgården drivs i dag som konferensanläggning och hotell med 88 rum och konferensmöjligheter för upp till 150 personer.

Nutida Gimo — Sandvik och bruksstadens kontinuitet

I dag är Gimo, med drygt 2 800 invånare (2023), en aktiv industriort. Sandvik Coromant, ett av världens ledande tillverkare av hårdmetalverktyg för skärande bearbetning, etablerade sin verksamhet i Gimo 1951 och sysselsätter i dag cirka 1 500 personer — Uppsala läns näst största privata arbetsgivare. Industrins kontinuitet från 1600-talets järnbruk till 2000-talets avancerade verkstadsindustri är Gimobornas stoltaste historiska tråd.

Knutmasso-traditionen — en maskerad karneval som hålls varje år den 13 januari — är Gimos folkligaste fest och ett levande bevis på brukssamhällets gemenskapsanda. Knutmassomuseet bevarar historiska masker och dokumenterar karnevalens historia.

Att besöka Gimo

Herrgårdsparken runt Gimo herrgård erbjuder vackra promenader, och bruksmiljön i övrigt ger en autentisk bild av hur ett välordnat vallonbruk var uppbyggt. I närheten ligger Skäfthammars kyrka, vigdd på 1400-talet, och Gimostenen — en runsten vid Gimodammen — vittnar om ortstraktens förhistoriska historia.